Valresultat 2026 · Slutlig räkning

Valet 2026

Jokrar

En joker är ett parti utanför de åtta riksdagspartierna. Här står de frågor valnatten faktiskt kan svara på: den enda öppna i riksdagsvalet, mobiliseringen i utanförskapsområdena, och vad kvällen avgör för de åtta. Kommunvalets och regionvalens lokala partier ligger i sina egna vyer.

Örebropartiet i Örebro län

Riksdagsvalet#

Örebropartiet är inget redovisat parti i riksdagsvalet. Rösterna ligger i posten övriga partier, som är summan av alla partier utanför de åtta — och en summa kan bevisa att ingen joker tagit ett mandat i valkretsen, aldrig att just det här partiet gjort det.

Så ska talen läsas

Valmyndigheten särredovisar bara åtta partier i riksdagsvalet på valnatten — mätt i alla 29 valkretsar, utan avvikelser. Alla andra partier ligger tillsammans i posten övriga partier, som publiceras per valkrets.

Ett parti kan ta ett fast mandat på 12,0 % i en enskild valkrets utan att nå 4,0 % i riket. Eftersom posten är en summa av alla partier utanför de åtta är den en övre gräns för vart och ett av dem: ligger summan under 12,0 % kan inget av dem ligga över. Det är ett bevis, inte en modell.

Ligger den över är frågan öppen. Vilket parti det skulle vara går inte att läsa ur valnattens siffror, utan först ur den slutliga räkningen.

Grundnivån ligger på 1,6 till 1,7 % i varenda valkrets, så de 28 övriga valkretsarna rör sig inte. Därför står bara den här kvar: ett kort per verklig fråga, aldrig en stapel per valkrets.

Örebropartiet tog inget fast mandat i Örebro län

#

Bevakat parti: Örebropartiet · riksdagsvalet

Ett lokalt parti med riksdagsambition i en valkrets med nio fasta mandat. Det är fallet som inte går att läsa direkt på valnatten, och skälet till att den här sidan finns.

Örebropartiet i valkretsen
4,5 %
9 051 röster · 9 fasta mandat · 217/217 · 100 %
Alla partier utanför de åtta: 5,2 %
Mot valkretsspärren 12,0 %

Örebropartiet fick 4,5 % i Örebro län och deltar inte i mandatfördelningen. Valkretsspärren för ett fast mandat är 12,0 %.

Siffran är Örebropartiets eget resultat, ur den slutliga räkningen. På valnatten redovisade Valmyndigheten bara summan av alla partier utanför de åtta, och Örebropartiet låg inne i den. Den slutliga räkningen redovisar varje parti för sig. Om partiet deltar i mandatfördelningen är Valmyndighetens eget besked.

Mobilisering i utanförskapsområdena

Riksdagsvalet#

Valdeltagandet i riksdagsvalet i de 100 valdistrikt där andelen utrikesfödda är högst och sysselsättningen lägst, mot riket och mot 2022. Gränsdragningen är vår egen och går att granska — definitionen, spärren och alla hundra distrikten med sina tal ligger öppet.

Om urvalet, och vad talen får säga

Vi lånar ingen myndighets lista över ”utsatta områden”. Det finns ingen officiell definition, och den som lånar en ärver dess strider. Urvalet är gjort på två tal ur SCB:s DeSO-statistik 2024 — andel utrikesfödda och sysselsättning bland 20–64-åringar — där varje distrikt rangordnas på båda talen var för sig och rangsumman avgör. Distrikt där fler än 40 procent är mellan 20 och 29 år ingår inte, annars hamnar studentområden överst.

Urvalet är litet. Topp 100 är 110 018 röstberättigade, alltså 1,42 procent av väljarkåren. En rubrik om utanförskapsområden läses som ett rikspåstående; det här är hundra valdistrikt.

⚠️ Siffrorna säger hur områdena röstade, aldrig vart enskilda väljare tog vägen — ur resultaten går bara netto per område att läsa. Blockraden nedan är därför en räkning under ett uttalat antagande, inte en mätning av väljarrörelser.

Alla tal är riksdagsvalet, samma val som Örebrokortet ovan. I kommunvalet är väljarkåren större i just de här områdena — 135 243 mot 110 018 — eftersom utländska medborgare med tre års hemvist röstar i det men inte i riksdagsvalet. Talen från de två valen får därför aldrig ställas bredvid varandra.

De 500 valdistrikt där andelen utrikesfödda är högst och sysselsättningen lägst. Ju större urval, desto mindre extremt — och desto större del av väljarkåren.

Röstmobilisering 2022

62,2%

Riket 81,3 % · Samma 480 distrikt som i kväll

Röstmobilisering 2026

66,2%

Riket 84,9 % · 480 av 500 distrikt

Röstberättigade

570 070

7,33 % av väljarkåren

Röstutfall

Områdena
2022
Riket
2022
Områdena
2026
Riket
2026
Vänsterblocket61,3%48,9%71,6%
Tidöblocket33,5%49,6%26,6%
Lokala och små5,2%1,5%1,8%

Samma 480 distrikt som i kväll · 2026 räknat i 480 av 500 distrikt · Riket 2026 publiceras inte i det flöde sidan läser, så referensen i raden nedan är 2022 års.

Förväntat tillskott per block

Mobiliseringen: +24 622 röster mot 2022

Vänsterblocket
+5 589
Tidöblocket
−5 663
Lokala och små
+74

Räknat, inte mätt: de +24 622 röster som tillkommit mot 2022 års valdeltagande, fördelade som områdena röstar i kväll 71,6 mot 26,6 procent — i stället för som riket 2022, 48,9 mot 49,6. Talen säger hur mycket annorlunda rösterna landar än riksmönstret, inte vart enskilda väljare tog vägen.

Definitionen, studentspärren och hela urvalet med sina tal

Valnattens frågor

#

De frågor kvällen faktiskt avgör för de åtta riksdagspartierna, var och en med sin egen räkning under sig. Korten med ett svar i färg är räknade fram; de som säger öppen fråga bär en uppgift, inte ett svar. ⚠️ Avsnittet spänner över alla tre valen, så varje kort säger själv vilket val dess tal kommer ifrån.

  • Klarar L fyraprocentsspärren?

    #

    JA

    5,3 % mot spärren 4,0 %

    Mot 2022 +0,7 · Mandat 19

    RiketRiksdagsvalet · 6 626/6 626 distrikt · 100 %

  • Är SD större än M?

    #

    NEJ

    SD 17,5 % mot M 19,9 %

    Skillnad 2,4 pe

    RiketRiksdagsvalet · 6 626/6 626 distrikt · 100 %

  • Når Tidöblocket 175 mandat?

    #

    NEJ

    173 av 349 mandat · majoritet vid 175

    Rödgröna 176 · Mot 2022 −3

    RiketRiksdagsvalet · 6 626/6 626 distrikt · 100 %

  • Är valdeltagandet högre än 2022?

    #

    JA

    84,9 % mot 84,2 % år 2022

    Skillnad +0,7 pe

    Slutligt, mot 2022 års slutliga tal.

    RiketRiksdagsvalet · 6 626/6 626 distrikt · 100 %

  • Byter Stockholms stad styre?

    #

    Öppen fråga

    Landets största kommun. Vem som kan bilda styre är en bedömning, inte ett resultat.

    StockholmKommunvalet · inget räknat än

  • Vilket block är störst i Uppsala?

    #

    Öppen fråga

    Jämn kommun där båda sidor styrt. Mandaten avgör storleken, inte vem som styr.

    UppsalaKommunvalet · inget räknat än

  • Bryts blocköverskridandet i Södertälje?

    #

    Öppen fråga

    Styrt över blockgränsen, och ett sådant styre syns inte i en blocksumma alls.

    SödertäljeKommunvalet · inget räknat än

  • Vem håller balansen i Västra Götaland?

    #

    Öppen fråga

    FC:s fråga gällde Sjukvårdspartiets återkomst. Vilka partier som särredovisas avgörs av årets redovisningsmängd, så kortet läser det största utanför de åtta.

    Västra GötalandRegionvalet · inget räknat än

  • Vem håller balansen i Värmland?

    #

    Öppen fråga

    Värmland bar ett sjukvårdsparti i genrepet. Kortet läser det största utanför de åtta, aldrig en förutbestämd förkortning.

    VärmlandRegionvalet · inget räknat än

Så läses sidan

#

Fyra tal på den här sidan går att missförstå på fyra olika sätt. Här står vad vart och ett av dem faktiskt mäter.

Övriga partier är en summa.
Posten är alla partier utanför de åtta tillsammans, inte ett parti och inte ett partis resultat. Den har varken namn, mandat eller egen spärr, och den citeras lätt vidare som om den hade det. Där sidan ritar den mot en spärrlinje är den enda slutsats som går att dra att summan ligger under linjen, och därmed varje del av den.
Två spärrar i riksdagsvalet.
4,0 % i hela landet ger utjämningsmandat och fasta mandat; 12,0 % i en enskild valkrets räcker för ett fast mandat i just den valkretsen. Det är den andra som gör ett lokalt parti möjligt, och det är den sidan mäter mot.
Mobiliseringens blockutfall är räknat, inte mätt.
Hur många fler röster ett block får av ett högre valdeltagande är en räkning under ett antagande: att de tillkomna rösterna fördelar sig som områdets röster i övrigt. Ur ett valresultat går bara netto per område att läsa, aldrig vart enskilda väljare tog vägen, så talet svarar på vad mobiliseringen är värd — inte på vem som bytte parti.
Ingen uppgift är inte noll.
En valkrets utan redovisad post övriga partier, eller ett valdistrikt som ännu inte rapporterat, visas som saknad uppgift. Ett sådant fält är aldrig ett bevis för att ingen ligger nära spärren.
Spärren.
Ett parti måste nå en viss andel av rösterna för att få mandat: 2,0 % i en kommun med en valkrets, 3,0 % i en kommun som är valkretsindelad. I en valkretsindelad kommun gäller spärren per valkrets, så ett parti kan ligga under kommunens samlade siffra och ändå ta mandat. Markeringen på staplarna följer Valmyndighetens egen bedömning, inte en jämförelse vi gör själva.
Andel räknat.
Räknade valdistrikt av alla som ska räknas, inte andel av rösterna. Den röstviktade siffran visas som en andrahandsuppgift där den finns.
Varför listan ser annorlunda ut än på valnatten.
Den slutliga räkningen särredovisar varje parti som fått röster, inte bara rapportpartierna. Listan är därför längre än på valnatten, och ett parti vars röster då låg i posten övriga partier har nu en egen rad.
Jämförelsen med 2022.
För kommuner där Valmyndigheten anger att valet inte kan jämföras med 2022, till exempel vid ändrad indelning, visas ingen förändringssiffra alls. Ett parti som inte ställde upp 2022 skrivs ”ny”.
Hämtar… · hämtas var 20:e sekund, nya siffror varje minut